Jag läser just en kort artikel från OECD. Man drar ju där fortfarande slutsatser från materialet i PISA 2009. Den handlade om vikten av att ha strategier vid alla typer av läsning, inte minst i ljuset av nuvarande och kommande ”information overload”. Det visar sig – inte särskilt oväntat, tänker jag – att elever som kommer från goda studiemiljöer ofta har med sig bra strategier för läsning hemifrån. Det handlar om att kunna sortera, bedöma relevans och sammanfatta material. Så är då inte alltid fallet om man kommer från mindre bra studiemiljö och det påverkar både läsning och annan textbunden skolverksamhet. Om skolorna i OECD-länderna kunde satsa mer på att utrusta eleverna som kommer från mindre gynnsamma studiemiljöer, med praktiska läs- och lärstrategier skulle generellt gapet mellan OECD-länders resultat i läsning i PISA minska rejält.
Det hela låter för mig som att det är mycket fruktbart att fokusera på studieteknik för de elever som särskilt behöver det! Studieteknik kan låta lite mossigt som begrepp, men är en nog så viktig framtidskompetens för dem som inte har fått den inom hemmets väggar. Min fru, som arbetar med gymnasieelever som det inte har gått så bra för, vet hur viktigt det är att lära ut strategier och rutiner för dessa elever och vilken aha-upplevelse det kan bli för dem som aldrig jobbat med dessa saker.
Studieteknik till alla!
Länk till artikeln: http://www.oecd.org/pisa/pisainfocus/pisa%20in%20focus%20n30%20(eng)–Final.pdf
Skolutveckling i Huddinge 