LIKA är riktat till skolenheter, men visst kan jag på förvaltningsnivå göra mig en – grov – bild av hur jag uppfattar att det ser ut mer generellt över samtliga enheter. Jag skulle – för att få en bättre bild – behöva mer detaljkunskap om skolornas status, till exempel deras egna LIKA-bedömningar, för att göra en mer uppdaterad ifyllnad av LIKA. En önskan skulle vara att, om man var överens huvudman – skolor, automatiskt få en aggregerad bild på huvudmannanivå. Då menar jag just bilden med diagrammet/sammanställningen. Den skulle väl kunna, med lite mer erfarenhetskomplettering, utgöra underlag för diskussioner med politiker, verksamhetschefer och rektorsgrupper, tror jag.
När det gäller de ställningstaganden man ska göra så är det ett brett spektra av sådana och det är klart att det inte går att avgränsa så att det passar t ex en liten skola i förhållande till en större skola eller gymnasium. En indikator jag funderade på om den är så frekvent att den hör hemma i ett allmänt självbedömningsverktyg är L22 som handlar om att söka fonderade medel för IT-utveckling. En ytterligare fundering var L 18 som handlar om skolans kommunikationsstrategi. Där har vi i Huddinge haft anledning att diskutera i ett huvudmannaperspektiv att floran av kommunikationsmöjligheter på grund av tillkommande digitala system externt och internt kan bli så vidvuxen att det kan vara på sin plats att komma med åtminstone rekommendationer.
Jag tänker att den grafiska presentationen av min LIKA-genomgång väl speglar min uppfattning om det digitala pedagogiska tillståndet i Huddinges kommunala grundskolor. Infrastrukturen är hyggligt på plats, även om vi behöver se över accesspunkter och hur tillgången till nätet ska dimensioneras med växande utrustningsnumerär. Ledningsinitiativ och satsning på kompetens går hand i hand och är på god väg att skjuta på användningen som fortfarande är det område som släpar efter.
IT i utbildningen är ett prioriterat område i Huddinge och vi har dragit igång ett treårigt följe- och stödprojekt för detta. Det finns en relativt allmänt hållen e-strategi – som också är på tre år – som anger ramar för utvecklingen. I den förväntas alla enheter ha tagit fram en IT-plan till senast årsskiftet 14/15. Jag tänker att det i projektet blir en god stödinsats att lansera LIKA som ett självvärderingsinstrument alla enheter ska ha möjlighet att använda som underlag till formuleringen av deras IT-planer.
Ledningen för de två skolor som deltar i digitalisering i skolan träffades med mig för ett tag sedan. Vi kom in sent i projektet och de hade då inte hunnit kika på LIKA, så vi hade en mer allmänt hållen diskussion om deras nulägen. Vi kunde konstatera att kontexten – förutsättningar på alla nivåer – spelar roll för hur man kan gå fram med en pedagogisk utveckling. I det fallet är det inte någon skillnad med digitalisering i skolan. Men vi pratade också om vikten av att leverera förväntningar på utveckling – sätta mål. Då man sätter mål för den digitala utvecklingen är det också avgörande att tillskjuta resurser i tid och rensa undan annat. Därtill behöver man kompetenta förändringsagenter till exempel drivna men också ödmjuka IT-pedagoger.
Här tror jag att vår viktigaste insats framöver från förvaltning och verksamhetsledning kan ligga; att föra diskussioner med enheterna om nuläge, erfarenheter och stödbehov med avstamp i e-strategi och LIKA samt de IT-planer de tagit fram.
Skolutveckling i Huddinge 
Jag ser med spänning fram emot LIKA och på vilket sätt det kommer att påverka Huddinges digitala utveckling. Framför allt hoppas jag att med verktyget LIKA till hands att inte digitaliseringen i skolan ska kännas som ”ett berg att bestiga” för rektorer. Med ett verktyg som underlättar och ger en god insikt i vart de befinner sig blir det lättare att förstå vart vart de vill… Det blir en spännande höst!
Ping: Reflektioner från iFous-gänget! |
Ping: Lanseringsseminarium för självskattningsverktyget LIKA « Digitalt lärande